Fri frakt vid 499:- / Snabb leverans / Fri retur

Diffusionsöppet byggande

|7/04, 2022

Diffusionsöppet byggande

Klimatskal
Ett välbyggt klimatskal fungerar som en dunjacka. Det finns ett yttre och ett inre skikt och mellan dessa  isoleringen. Varje byggnad behöver ett yttre och ett inre tätskikt för att vara tätt och för att hålla vind  och väder ute och komforten inne. Det yttre skiktet reglerar vindtäthet och det inre skiktet reglerar  lufttäthet. Tillsammans med isoleringen bildar det ett klimatskal.

Vindtätt utanpå 
Det yttre skiktet har som uppgift att skydda  byggnaden mot nederbörd och vind.
Som på en  vattentät vinterjacka skall det yttre skiktet stoppa yttre påverkan i form av snö, vind och vatten.

Vindtätt utförande 
Väggens vindtätning utgörs av tex puts, vindtäta fasadskivor eller vind- och regntäta vind/ fasaddukar bakom ventilerade fasader. Fasader  med öppna fogar samt glasfasader utrustas med  varaktig UV-resistenta fasaddukar. Vinden utsätter  huset för permanent tryck-sug-belastning. Den ofta  påpekade ”tornadon från vägguttaget” har stor  inverkan på rummets komfort. Luften som sugs in  via otäta ställen rör sig, eftersom den är tyngre, till  rummets lägsta punkt, golvet. Följden blir kallras och försämrad komfort. Ytterligare kan fukt som tränger  in i konstruktionen leda till byggnadsskador. Även de akustiska värdena försämras vid ett otätt klimatskal.

Lufttätt inne
På insidan handlar det om att förhindra att rummets  fukt fritt kan tränga in i konstruktionen och isoleringen.  Det lufttäta skiktet sitter vanligtvis på den sk. varma  sidan av de yttre byggnadskomponenterna. Utöver  drag och bristande luftkvalitet kan ett otillräckligt  utfört lufttäthetslager även leda till byggnadsskador.

Var kommer vattenångan från och vart tar den vägen?
De inneboende i huset producerar genom andning,  sömn, matlagning och duschning dagligen fukt inne i  bostaden. Ett fyra-personers hushåll kan under ett  dygn avge upp till 10 liter fukt till rumsluften. En  del transporteras bort när rummen ventileras, men  den i luften kvarvarande vattenångan har, som värmen, benägenheten att söka sig utåt via de yttre  byggnadskomponenterna. Varm luft kan hålla mer  fukt än kall luft (t.ex. vid 20°C 17,3 g/m3 och vid  -10°C bara 2,14 g/m3). När varm luft kyls ned  för snabbt fäller den ut fukten- kondensat uppstår. 

Diffusion och konvektion
Ju varmare och fuktigare luften inne i rummet är  desto högre ångtryck bildas. När en komponent  eller ett komponentlager skiljer två rum med  olika temperaturer och luftfuktigheter uppstår  tryckskillnader. Dessa tryckskillnader driver vattenångan genom byggmaterial. Det kallas för vattenångsdiffusion. Vägen resp. riktningen går alltid  från varm till kall.